De stupade kosackernas monument uppfördes i Poltava i september 1994 för att hedra minnet av de ukrainska kosacker som dödades under Stora nordiska kriget 1700-1721. Under 1700-talets långvarigaste militära konflikt stred ukrainska kosacker under hetman Ivan Skoropadskij på Peter I:s sida, medan ukrainska kosacker ledda av hetman Ivan Mazepa samt kosacker under kosj-atamanen Kostja Gordijenko stred på Karl XII:s sida. Dessutom dödades ett stort antal ukrainska kosacker i strider fjärran från Ukraina, samt vid uppförandet av fästningar, kanaler m.m. En annan tragisk sida i de ukrainska kosackernas historia var förstörelsen av Baturins fästning, år 1669 - 1708 residens för hetmanen över vänstra flodbankens Ukraina.
  Ryska trupper ledda av Alexander Mensjikov erövrade staden Baturin den 2 november 1708, och dödade ungefär 7 000 invånare i staden samt de 6 000 ukrainska kosacker som försvarade fästningen. Efter segern i Poltava-slaget beordrade tsar Peter I en brutal massaker på de kosacker som hade allierat sig med svenskarna. De stupade ukrainska kosackernas monument uppfördes vid Panjanka-bulevarden på en plats som ingick i Poltava-fästningen. På en brant höjd vid Panjanka-bulevardens ändpunkt ligger en utsiktplats med en vacker vy av Podol-området och klostret "Heliga Korsets Upphöjande".
  Monumentet planerades av den lokala bildhuggaren Vladimir Belous och konstnären Viktor Baturin. På ett kummel har ett kosack-kors med inskriptionen "Till de stupade ukrainska kosackerna" rests. Nedanför korset ligger två buntjuk-stavar, en historisk symbol för hetmanens makt, samt Poltavas vapen som stadfästes av hetmanen Bohdan Chmelnytskij. Monumentet invigdes i samband med firandet av "Guds Moders Beskydd"-högtiden, eftersom Jungfru Maria traditionellt har ansetts vara de ukrainska kosackernas skyddshelgon.