I kalendariet nämns inom parantes platsens namn i dag och i vilket land den är belägen. Alla datum anges enligt den julianska kalendern.
1699
Ryssland, Polen och Danmark bildar en aggressionpakt mot svenskarna som ska hjälpa dem att ta svenskt territorium.
Ryssland ville styra den baltiska kusten, Polen ville ha Livland (en svenskt Baltisk provins) och Danmark
eftersträvade att återta landskapet Skåne i södra Sverige.
April 1699. Alliansfördraget ingicks mellan Ryssland och Danmark.
1700
13 januari 1700 Alliansfördraget ingicks mellan Sverige,
England och Nederländerna i Haag.
12 februari 1700. Den polsk-sachsiska armén under August II
befäl invaderade Livland och belägrade Riga.
Mars 1700. Den danska armén under Frederik IV invaderade Holstein-Gottorp
och besatte fästningen Tönning.
3 juli 1700. Ryssland och Osmanska riket undertecknade fredsfördraget
i Konstantinopel som avslutade det rysk-turkiska kriget 1686-1700.
24 juli 1700. Karl XII landsatte sin armé på Själlands kust, Danmark.
9 augusti 1700. Ryssland förklarade krig mot Sverige. Stora nordiska
kriget 1700 - 1721 började.
18 augusti 1700. Freden slöts på slottet Traventhal
(väster om Lübeck, Tyskland) mellan
Sverige, Danmark-Norge och Holstein-Gottorp. Danmark lämnade den anti-svenska alliansen.
23 september 1700. Den ryska armén började belägra fästningen Narva.
19 november 1700. Slaget vid Narva. Den svenska armén under Karl XII besegrade den ryska
belägrings styrkan under marskalk Charles Eugène de Croy.
1701
26 februari 1701. Det nya alliansfördraget ingicks mellan
Ryssland och Polen-Sachsen i Birzai (Litauen).
24 juni 1701. Ett svenskt sju skepp starkt fartygsflotta,
under kommendör Karl Lewe, gjorde ett misslyckat försök att
ockupera och förstöra hamnen i Archangelsk. Två svenska
fartyg tillfångatogs av ryssarna.
9 juli 1701. Slaget vid floden Düna . Den svenska armén under
Karl XII besegrade den polsk-sachsiska armén under general
fältmarskalken Adam Heinrich von Steinau.
5 september 1701. Slaget vid Rauge (Estland). Den svenska armén
under ledning av överste Wolmar Anton von Schlippenbach besegrade
den ryska armén under general Boris Sjeremetevs befäl.
29 december 1701. Slaget vid Erestfer (Estland). Den ryska armén
under general Boris Sjeremetev besegrade den svenska armén under
generalmajor Wolmar Anton von Schlippenbach ledning.
1702
11 maj 1702. En svensk kavalleri avdelning under kung Karl XII:s
befäl gick in Warszawa utan motstånd.
9 juli 1702. Slaget vid Kliszów (Polen). Den svenska armén under
Karl XII:s ledning besegrade August II och den polsk-sachsiska armén.
19 juli 1702. Slaget vid Hummelshof (Hummuli, Estland). Den ryska
armén under general fältmarskalk Boris Sjeremetevs befäl besegrade
den svenska armén under generalmajor Wolmar Anton von Schlippenbach.
31 juli 1702. Svenskt kavalleri under kung Karl XII:s ledning tar
Krakow (Polen). Den polske kungen August II rymde landet.
13 Augusti 1702. Slaget vid Izhora (Yam-Izhora, en by i Ryssland).
En rysk avdelning under Petr Apraksin besegrade den svenska armén under
general Abraham Kronhjort.
25 augusti 1702. Den ryska armén under general fältmarskalk Boris
Sjeremetev ledning intog den svenska fästningen Marienburg
(Aluksne, Lettland) efter en tolv dagars lång belägring.
1 oktober 1702. Den ryska armén under tsar Peter I ledning
lanserade ett angrepp på den svenska fästningen Nöteborg
(nära Schlüsselburg, Ryssland).
11 oktober 1702. Besättningen på fästningen Nöteborg under
generalmajor Wolmar Anton von Schlippenbach befäl kapitulerade
för tsar Peter I och den ryska armén.
1703
19 mars 1703. Slaget vid Saladen (Salociai, Litauen). De svenska
trupperna under generalmajor Adam Ludvig Lewenhaupt befäl
besegrade ryska trupper under överste Gaddon ledning.
21 april 1703. Slaget vid Pultusk (Polen). Den svenska armén under
Karl XII ledning besegrade sachsiska armén under general
fältmarskalken Adam Heinrich von Steinau ledning.
1 Maj 1703. Garnisonen i den svenska fästningen Nyenskans
(S:t Petersburg, Ryssland) kapitulerade för den ryska armén
under general fältmarskalk Boris Sjeremetevledning efter en veckolång belägring.
7 maj 1703. En rysk galär flotta (30 båtar) under tsar
Peter I ledning tillfångatog två fartyg ur den svenska
marinen under viceamiral Nummers befäl.
16 Maj 1703. Grundandet av S:t Petersburg och byggnad
påbörjades av Peter-Paulfästningen.
Maj 1703. Ett ryskt infanteri avdelning under generalmajor
Verdin befäl tog den svenska fästningen Kingisepp (Ryssland).
Maj 1703. Den ryska armén tog den svenska fästningen
Koporje (Ryssland).
7 juli 1703. Den ryska armén besegrade en svenskt
avdelning under general Abraham Cronhjort befäl norr om St Petersburg.
1704
8 juli 1704. Warszawas Seim (parlamentet) störtade kung August II
och ersattes av Karl XII:s förtroende Stanislaw
Leszczynski i på den polska tronen.
12 Juli 1704. Ryska trupper i S:t Petersburg under befäl av
överste Roman von Bruce slå tillbaka anfall på svenska trupper
under befäl av general löjtnant Georg Maidel med stöd av flera fartyg.
13 juli 1704. Garnisonen i den svenska fästningen Dorpat
(Tartu, Estland) kapitulerade för den ryska armén under
general fältmarskalk Boris Sjeremetev befäl.
25 juli 1704. Slaget vid Jakobstadt (Jekabpils, Lettland).
Den svenska armén under general Adam Lewenhaupt befäl besegrade
en kombinerad litauisk/rysk styrka under Hetman Michail Wisniowiecki ledning.
Augusti 1704. Ryska trupper i S:t Petersburg under överste
Roman von Bruce slå tillbaka anfall på svenska trupper under
befäl av general löjtnant Georg Maidel.
9 augusti 1704. Ryska trupper under fältmarskalken George
Ogilvy befäl tog den svenska fästningen Narva (Estland),
som försvarades av en garnison under kommandant
generalmajor Henning Rudolf Horn.
Augusti 1704. Kung August II befriade Warszawa med hjälp
av ryska trupper.
6 september 1704. Den svenska armén under Karl XII intog
Lemberg (Lviv, Ukraina) efter en kort belägring.
Staden erövrades tillfälligt och plundrades av svenska trupper.
1705
30 juni 1705. Streltser (som betyder "skytt" eller "musketör", var en militär
vaktstyrka samt infanteri i Ryssland från 1500-talet och fram till tidigt 1700-tal.)
upproret i Astrakhan. En rysk styrka under general fältmarskalk Boris
Sjeremetevs befäl slår ner upproret den 13 mars, 1706.
15 juli 1705. Slaget vid Gemduerthof (Murmuiza, Lettland). Den svenska
armén under general Adam Lewenhaupts befäl besegrar ryska armén under
general fältmarskalk Boris Sjeremetev.
Juni och juli 1705. Den svenska flottan under amiral Ankarstjerna gör två
misslyckade försök att ta S:t Petersburg genom att försöka kringgå
fästningen Kronstadt (Ryssland) och kustområdet med
befästningar vid Kotlin (Ryssland).
3 september 1705. Den ryska armén och general Anikita Repnin
tar Mitava (Elgava, Lettland), sedan huvudstaden i Kurland.
14 september 1705. Den ryska armén under general fältmarskalk
Boris Sjeremetev befäl intar den svenska fästningen Bauska (Lettland).
1706
2 februari 1706. Slaget vid Fraustadt (Wschowa, Polen).
Den svenska armén under fältmarskalk Carl Gustav Rehnsköld ledning besegrar
saxare/polska/ryska trupper och marskalk Johann Matthias von der Schulenburg.
19 april 1706. Slaget vid Kletsk (Vitryssland). Den svenska armén under
generalmajor Carl Gustaf Creutz befäl tillintetgör enheter som Pereyaslavs
kosack regementet under överste Ivan Myrovych, det Myrhorods kosack
regemente under Danyla Apostols befäl samt Sperma Neplyuev regemente.
14 september 1706. Ett fredsavtal sluts i Altranstedt (Tyskland) mellan
kung August II av Polen och Karl XII av Sverige.
Genom detta fördrag avsäger sig August kronan i Polen till förmån för
Stanislaus Leszczynski samt bryter sin allians med Ryssland och
överlämnar alla ryska trupper som tjänstgör hos honom
till Sverige som krigsfångar.
8 Oktober 1706. Slaget vid Kalisz (Polen). Den ryska armén under prins
Alexsander Mensjikov besegrar svenska styrkor under
general Arvid Axel Mardefelts ledning.
1707
Denna sida är inte färdig än!
1708
1709
1710
1711
Denna sida är inte färdig än!
1712
1713
1714
1715
Denna sida är inte färdig än!
1716
1717
1718
1719
Denna sida är inte färdig än!
1720
1721
Denna sida är inte färdig än!
|
Historia
Poltava
Hemsida
upp
...tillbaka