SLAGET  VID  POLTAVA  
    Historia Kalendarium Huvudpersoner  Poltava   Sevärdheter   Bildgalleri   Kartor  Virtuellt museum Vapen Uniformer Mynt och medaljer Fanor Målningar
Poltava fotoalbum Nyheter Om oss Vi tackar
Hemsida


   
Kalendarium
 


I kalendariet nämns inom parantes platsens namn i dag och i vilket land den är belägen. Alla datum anges enligt den julianska kalendern.

1699

Ryssland, Polen och Danmark bildar en aggressionpakt mot svenskarna som ska hjälpa dem att ta svenskt territorium. Ryssland ville styra den baltiska kusten, Polen ville ha Livland (en svenskt Baltisk provins) och Danmark eftersträvade att återta landskapet Skåne i södra Sverige.
April 1699. Alliansfördraget ingicks mellan Ryssland och Danmark.

1700

13 januari 1700 Alliansfördraget ingicks mellan Sverige, England och Nederländerna i Haag.
12 februari 1700. Den polsk-sachsiska armén under August II befäl invaderade Livland och belägrade Riga.
Mars 1700. Den danska armén under Frederik IV invaderade Holstein-Gottorp och besatte fästningen Tönning.
3 juli 1700. Ryssland och Osmanska riket undertecknade fredsfördraget i Konstantinopel som avslutade det rysk-turkiska kriget 1686-1700.
24 juli 1700. Karl XII landsatte sin armé på Själlands kust, Danmark.
9 augusti 1700. Ryssland förklarade krig mot Sverige. Stora nordiska kriget 1700 - 1721 började.
18 augusti 1700. Freden slöts på slottet Traventhal (väster om Lübeck i Tyskland) mellan Sverige, Danmark-Norge och Holstein-Gottorp. Danmark lämnade den anti-svenska alliansen.
23 september 1700. Den ryska armén började belägra fästningen Narva.
19 november 1700. Slaget vid Narva. Den svenska armén under Karl XII besegrade den ryska belägrings styrkan under marskalk Charles Eugène de Croy.

 upp  ...tillbaka  

1701

26 februari 1701. Det nya alliansfördraget ingicks mellan Ryssland och Polen-Sachsen i Birzai (Litauen).
24 juni 1701. Ett svenskt sju skepp starkt fartygsflotta, under kommendör Karl Lewe, gjorde ett misslyckat försök att ockupera och förstöra hamnen i Archangelsk. Två svenska fartyg tillfångatogs av ryssarna.
9 juli 1701. Slaget vid floden Düna . Den svenska armén under Karl XII besegrade den polsk-sachsiska armén under general fältmarskalken Adam Heinrich von Steinau.
5 september 1701. Slaget vid Rauge (Estland). Den svenska armén under ledning av överste Wolmar Anton von Schlippenbach besegrade den ryska armén under general Boris Sjeremetevs befäl.
29 december 1701. Slaget vid Erestfer (Estland). Den ryska armén under general Boris Sjeremetev besegrade den svenska armén under generalmajor Wolmar Anton von Schlippenbach ledning.

 upp  ...tillbaka  

1702

11 maj 1702. En svensk kavalleri avdelning under kung Karl XII:s befäl gick in Warszawa utan motstånd.
9 juli 1702. Slaget vid Kliszw (Polen). Den svenska armén under Karl XII:s ledning besegrade August II och den polsk-sachsiska armén.
19 juli 1702. Slaget vid Hummelshof (Hummuli i Estland). Den ryska armén under general fältmarskalk Boris Sjeremetevs befäl besegrade den svenska armén under generalmajor Wolmar Anton von Schlippenbach.
31 juli 1702. Svenskt kavalleri under kung Karl XII:s ledning tar Krakow (Polen). Den polske kungen August II rymde landet.
13 augusti 1702. Slaget vid Izhora (Yam-Izhora, en by i Ryssland). En rysk avdelning under Petr Apraksin besegrade den svenska armén under general Abraham Kronhjort.
25 augusti 1702. Den ryska armén under general fältmarskalk Boris Sjeremetev ledning intog den svenska fästningen Marienburg (Aluksne i Lettland) efter en tolv dagars lång belägring.
1 oktober 1702. Den ryska armén under tsar Peter I ledning lanserade ett angrepp på den svenska fästningen Nöteborg (nära Schlüsselburg i Ryssland).
11 oktober 1702. Besättningen på fästningen Nöteborg under generalmajor Wolmar Anton von Schlippenbach befäl kapitulerade för tsar Peter I och den ryska armén.

 upp  ...tillbaka  

1703

19 mars 1703. Slaget vid Saladen (Salociai i Litauen). De svenska trupperna under generalmajor Adam Ludvig Lewenhaupt befäl besegrade ryska trupper under överste Gaddon ledning.
21 april 1703. Slaget vid Pultusk (Polen). Den svenska armén under Karl XII ledning besegrade sachsiska armén under general fältmarskalken Adam Heinrich von Steinau ledning.
1 maj 1703. Garnisonen i den svenska fästningen Nyenskans (S:t Petersburg, Ryssland) kapitulerade för den ryska armén under general fältmarskalk Boris Sjeremetevledning efter en veckolång belägring.
7 maj 1703. En rysk galär flotta (30 båtar) under tsar Peter I ledning tillfångatog två fartyg ur den svenska marinen under viceamiral Nummers befäl.
16 maj 1703. Grundandet av S:t Petersburg och byggnad påbörjades av Peter-Paulfästningen.
Maj 1703. Ett ryskt infanteri avdelning under generalmajor Verdin befäl tog den svenska fästningen Kingisepp (Ryssland).
maj 1703. Den ryska armén tog den svenska fästningen Koporje (Ryssland).
7 juli 1703. Den ryska armén besegrade en svenskt avdelning under general Abraham Cronhjort befäl norr om St Petersburg.

 upp  ...tillbaka  

1704

8 juli 1704. Warszawas Seim (parlamentet) störtade kung August II och ersattes av Karl XII:s förtroende Stanislaw Leszczynski i på den polska tronen.
12 juli 1704. Ryska trupper i S:t Petersburg under befäl av överste Roman von Bruce slå tillbaka anfall på svenska trupper under befäl av general löjtnant Georg Maidel med stöd av flera fartyg.
13 juli 1704. Garnisonen i den svenska fästningen Dorpat (Tartu i Estland) kapitulerade för den ryska armén under general fältmarskalk Boris Sjeremetev befäl.
25 juli 1704. Slaget vid Jakobstadt (Jekabpils i Lettland). Den svenska armén under general Adam Lewenhaupt befäl besegrade en kombinerad litauisk/rysk styrka under Hetman Michail Wisniowiecki ledning.
augusti 1704. Ryska trupper i S:t Petersburg under överste Roman von Bruce slå tillbaka anfall på svenska trupper under befäl av general löjtnant Georg Maidel.
9 augusti 1704. Ryska trupper under fältmarskalken Georg Benedict Ogilvys befäl tog den svenska fästningen Narva (Estland), som försvarades av en garnison under kommandant generalmajor Henning Rudolf Horn.
Augusti 1704. Kung August II befriade Warszawa med hjälp av ryska trupper.
6 september 1704. Den svenska armén under Karl XII intog Lemberg (Lviv i Ukraina) efter en kort belägring. Staden erövrades tillfälligt och plundrades av svenska trupper.

 upp  ...tillbaka  

1705

30 juni 1705. Streltser (som betyder "skytt" eller "musketör", var en militär vaktstyrka samt infanteri i Ryssland från 1500-talet och fram till tidigt 1700-tal.) upproret i Astrakhan. En rysk styrka under general fältmarskalk Boris Sjeremetevs befäl slår ner upproret den 13 mars, 1706.
15 juli 1705. Slaget vid Gemduerthof (Murmuiza i Lettland). Den svenska armén under general Adam Lewenhaupts befäl besegrar ryska armén under general fältmarskalk Boris Sjeremetev.
Juni och juli 1705. Den svenska flottan under amiral Ankarstjerna gör två misslyckade försök att ta S:t Petersburg genom att försöka kringgå fästningen Kronstadt (Ryssland) och kustområdet med befästningar vid Kotlin (Ryssland).
3 september 1705. Den ryska armén och general Anikita Repnin tar Mitava (Elgava i Lettland), sedan huvudstaden i Kurland.
14 september 1705. Den ryska armén under general fältmarskalk Boris Sjeremetev befäl intar den svenska fästningen Bauska (Lettland).

 upp  ...tillbaka  

1706

2 februari 1706. Slaget vid Fraustadt (Wschowa i Polen). Den svenska armén under fältmarskalk Carl Gustav Rehnsköld ledning besegrar saxare/polska/ryska trupper och marskalk Johann Matthias von der Schulenburg.
19 april 1706. Slaget vid Kletsk (Vitryssland). Den svenska armén under generalmajor Carl Gustaf Creutz befäl tillintetgör enheter som Pereyaslavs kosack regementet under överste Ivan Myrovych, det Myrhorods kosack regemente under Danyla Apostols befäl samt Sperma Neplyuev regemente.
14 september 1706. Ett fredsavtal sluts i Altranstedt (Tyskland) mellan kung August II av Polen och Karl XII av Sverige. Genom detta fördrag avsäger sig August kronan i Polen till förmån för Stanislaus Leszczynski samt bryter sin allians med Ryssland och överlämnar alla ryska trupper som tjänstgör hos honom till Sverige som krigsfångar.
8 oktober 1706. Slaget vid Kalisz (Polen). Den ryska armén under prins Alexsander Mensjikov besegrar svenska styrkor under general Arvid Axel Mardefelts ledning.

 upp  ...tillbaka  

1707

Mars 1707. Tsar Peter I håller krigskonselj i staden Zholkva (Ukraina). Diskussioner om begränsning av autonomin i "Lilla Ryssland" (Ukraina) och och Hetmanen Ivan Mazepas ställning.
Våren 1707. Den svenska armén under kung Karl XII börjar förflytta sig från Saxen till Polen.
Hösten och vintern 1707. Anläggning av ett flertal defensiva försvarsanläggningar omkring staden Moskva, samt tillförsel av flera regementen till försvaret av Moskva.
December 1707. Tsar Peter håller krigskonselj i staden Zholkva (Ukraina) och beslutar om förstärkning av försvaret och taktiken för att undvika alla stridshandlingar med fienden på ryskt markområde. Den svenska armén når området vid den ryska gränsen med en styrka närmare 40 000 man.

 upp  ...tillbaka  

1708

27 januari 1708. Den svenska armén under kung Karl XII når staden Grodono (Vitryssland).
8 februari 1708. Den svenska armén når staden Smorgon (Vitryssland).
17-21 maj 1708. Den ryska galärflottan under ledning av shoutbenakht (äldre holländsk benämning på örlogskapten) Ivan Botsis, inleder en attack mot staden Borgå i Finland. En rysk landstyrka ödelägger Borgå med närliggande områden.
25 juni 1708. Den svenska armén under kung Karl XII går över floden Berzina nära staden Borisov (Vitryssland) och närmar sig Ryssland.
2 juli 1708. Slaget vid Holowczyn. Den svenska armén under Karl XII, försvarar sig mot de ryska styrkorna ledda av prins Alexander Menshikov, fältmarskalk Boris Sheremetsev och general Anikita Repnin.
30 augusti 1708. Slaget vid Malatitze (Vitryssland). En rysk styrka under generalmajor Michail Golitzin i ett fältslag mot den svenska arméns förtrupp, ledd av generalmajor Karl Gustaf Roos.
9 september 1708. Ett slag i närheten av byn Raevka (Vitryssland). Ett ryskt dragonregemente under brigadgeneral Jakob Polonsky strider mot en svensk kavalleriavdelning, ledd av general Lybecker.
Augusti och september 1708. Ryska styrkor, under amiral Fjodor Apraksin, hindrar den svenska styrkan att invadera Ingermanland. Den svenska styrkan leddes av general Lybecker.
28 september 1708. Slaget vid Ljesnaja (Vitryssland). Den ryska armén under tsar Peter l, i ett större fältslag mot den svenska styrkan, ledd av generalmajor Adam Ludvig Lewenhaupt.
22 december 1708. Den svenska armén under kung Karl XII omringar fästningen Veprik i (Ukraina). Fästningen intas den 6 januari 1709.

 upp  ...tillbaka  

1709

Januari och februari 1709. Småskaligt krig mellan ryska och svenska trupper sker i Slobozhiaschina (nuvarande nordöstra Ukraina). Svenska trupper plundrar och bränner Kolomak, Khukhry, Lutishe, Koplunovka, Krasnj Kut, Gorodnja, Murakhva och andra platser.
26 mars 1709. Konstantin Gordienko, som var ataman (ledare) för kosackerna i Zaprozh.- regionen, ansluter sig själv och sina kommendörer, samt sina 8000 kosacker till de svenska styrkorna, ledda av kung Karl Xll .
11 maj 1709. En rysk styrka, ledd av överste Peter Yakolev, förstör bosättningarna för de Zaproziska kosackerna vid floden Dneper.
30 april 1709. Den Svenska armén under kung Karl XII omringar fästningen i Poltava.
27 juni 1709. Slaget vid Poltava. Den ryska armén under tsar Peter l, besegrar den Svenska armén under kung Karl XII.
30 juni 1709. Den svenska armén med 16.000 krigare, som leddes av general major Adam Ludvig Lewenhaupt, kapitulerar vid Perevolotnja i Ukraina, till den ryska armén som leddes av prins Aleksander. Menshikov. Kung Karl Xll, hetmannen Ivan Mazepa och en liten styrka av svenska krigare och Ukrainska kosacker flyr till det Ottomanska imperiet.
Oktober 1709. Den ryska armén under Fältmarskalk Boris Sherementsev omringar fästningen vid Riga.
9 oktober 1709. Sachsarna bildar en allians med ryssarna vid underhandlingarna i Torun (Polen).
11 oktober 1709. Danmark ingår avtal ett med Ryssland, vid underhandlingarna i Köpenhamn.
21 oktober 1709. Ryssland och Preusen bildar en defensiv allians vid underhandlingarna i Marienwerder ( Kwidzyn i Polen).
21 december 1709. Tsar Peter l. ordnar en ståtlig parad i Moskva, för att hedra segern vid slaget i Poltava. Ett stort antal segertrofér (krigsbyten) och de Svenska krigsfångarna deltar i en parad för invånarna i staden Moskva.

 upp  ...tillbaka  

1710

28 februari 1710. Slaget vid Helsingborg Den svenska armén, ledd av hertig Magnus Gustafsson Stenbock, besegrar den danska invasionsstyrkan under general löjtnant Jorgen Rantzau.
22 mars 1710. Den ryska armén omringar fästningen och hamnen i Viborg vid Karelska näset.
13 juni 1710. Garnisonen vid den svenska fästningen Viborg under överste Magnus Stiernstråle blir omringade av den ryska armén under tsar Peter l och generalamiral Fjodor Apraksin.
4 juli 1710. Den svenska garnisonen vid fästningen i Riga, under general löjtnant Niels Stromberg, blir omringad av den ryska armén under fältmarskalk Boris Sherementsev.
8 augusti 1710. Den ryska armén under fältmarskalk Boris Sherementsev intar den svenska fästningen utan strid vid Dünamünde (Daugavriva i Lettland).
14 augusti 1710. Garnisonen vid den svenska fästningen i Pernau (Pernu) i Estland blir omringade av de ryska styrkorna under general Rudolf Bauer.
8 september 1710. Garnisonen vid den svenska fästningen Keksholm (Priozersk i ryska Karelen) blir omringad av ryska styrkor, ledda av generalmajor Roman Bruce.
15 september 1710. Garnisonen vid fästningen Ahrensburg (Kuresaare, belägen på ön Ösel i Estland) ledd av överste Ernshielm, blir omringad av de ryska styrkorna.
24-27 september 1710. Sjöslaget vid Kage bukten i Danmark, besegrades en svensk flottilj, som hade för avsikt att attackera danska skepp, som skulle transportera 6 000 ryska krigare från Gdansk i Polen till Själland i Danmark.
29 september 1710. Den svenska garnisonen vid fästningen i Reval (Tallinn i Estland) blir omringade av de ryska styrkorna, ledda av generalmajor Rudolf Bauer.
30 november 1710. Det Ottomanska Imperiet förklarar krig mot Ryssland.

 upp  ...tillbaka  

1711

Januari 1711. Tatar-khanen (hövdingen) Devlet-Girej II härjar i Ukraina med över 80 000 tatarer stödda av över 10 000 prosvenska ukrainska kosacker, över 4 000 polacker, och 700 svenskar. Efter begynnelseframgång drivs tatarerna tilbaka av ryssar och kosacker i mars 1711.
25 februari 1711. Tsar Peter I uppläser ett manifest i Uspenskij-katedralen i Kreml (Moskva) och förklarar krig mot det ottomanska riket.
13 april 1711. Ryssland och furstendömet Moldovien undertecknar en hemlig pakt, enligt vilken den moldoviska fursten Dmitrij Kantemir erkänner landets beroende av Ryssland. Han tillerkänns rätt att överlåta tronen till sin son.
9-11 juli 1711. Det ottomanska rikets trupper ledda av storvisiren Baltaci Mehmed Pasha omringar den ryska armén under tsar Peter I vid floden Prut nära byn Stanileshi i Rumänien. Storvisiren Baltaci Mehmed Pasha godkänner generalfältmarskalk Boris Sjeremetjevs erbjudande om vapenstillestånd och inledande av fredsförhandlingar.
12 juli 1711. Prut-pakten sluts mellan Ryssland och det ottomanska riket. I utbyte mot fredlig reträtt från Moldovien överlämnar tsar Peter I den därförinnan erövrade staden Azov i Ryssland, och förstör de nyuppförda fästningarna i Taganrog i Ryssland, Kamennyj Zaton (Kamenka-Dneprovskaja i Ukraina) och Novobogoroditsk (byn Sjevtjenko i Ukraina). Pakten förhindrar också tsaren från att blanda sig i Polens affärer, och kräver att han garanterar fri lejd för konung Karl XII under återtåget till Sverige.
14 juli 1711. Den turkiska fästningen Brailov (Rumänien) kapitulerar till den ryska armén under general Ewald von Rönne. Två dagar senare återlämnas fästningen till det ottomanska riket enligt befallning av tsar Peter I.
Augusti 1711. Danska, sachsiska och ryska trupper marscherar in i Pommern och belägrar de svenska fästningarna Stralsund och Wismar (Tyskland). Belägringen upphör då vintern inträder.

 upp  ...tillbaka  

1712

1 mar 1712. En 85000 man stark rysk-dansk styrka under befäl av prins Aleksandr Menshikov tågar in i Pommern
1 augusti 1712. Den danska armén belägrar det svenska fortet i Stade (Tyskland). Fortet kapitulerar den 8 september 1712
21 augusti - 5 september 1712. Den ryska flottan under befäl av konteramiral Ivan Botsis genomför anfall mot finska vikens norra kust.
3 december 1712. Svensk trupp under befäl av general Magnus Stenbock intar Rostock fort i grevskapet Mecklenburg (i Tyskland)
9 december 1712. Slaget om Gadebusch. Den svenska armén under general Magnus Stenbock slår de danska och saxiska styrkorna under Kung Fredrik IV av Danmark och saxiske generalen fältmarskalk Jakob Heinrich von Flemming.

 upp  ...tillbaka  

1713

12 februari 1713. Kalabaliken i Bender (Moldavien). Osmanska trupper anfaller den svenska förläggningen med några hundra karoliner inklusive Karl XII och ett stort antal ukrainska kosacker. Striden upphör när kungen blev tillfångatagen. Karl XII skickas till Adrianopel (Eridne i Turkiet) där han uppehåller sig ända tills han återvände till Stralsund och Sverige 1714.
5 maj 1713. Fältmarskalk Magnus Stenbocks armé som varit innesluten i fästningen Tönningen kapitulerade till den ryska armén under prins Aleksandr Mensjikov.
10 maj 1713. En rysk sjöstyrka under generalamiral Fjodor Apraksin intog Helsingfors (Finland). Ryssarna övergav staden när en svensk eskader under viceamiral Erik Johan Lillie närmade sig.
14 maj 1713. En rysk galärflotta under generalamiral Fjodor Apraksin intar Borgå (Finland). De svenska styrkorna under generallöjtnant Georg Lybecker lämnade Borgå utan strid.
13 juni 1713. Ryssland och osmanska riket ingår en fredsuppgörelse i Adrianopel (Eridne i Turkiet). Avtalet återupprepar i många punkter fredsavtalet vid Prut 1711 då Ryssland avträdde fästningen Azov (Ryssland) och närliggande områden.
4 juli 1713. Ryska och sachsiska trupper intar ön Rügen (Tyskland).
12 juli 1713. En rysk styrka under general Mikhail Golitsyn i samverkan med en galärflotta under konteramiral Ivan Botsis intar återigen Helsingfors (Finland).
17 augusti 1713. En rysk styrka under general Mikhail Golitsyn i samverkan med en galärflotta under konteramiral Ivan Botsis intar Åbo (Finland).
19 september 1713. Stettin faller. General Johan August Meijerfeldt kapitulerar till den ryska armén under prins Aleksandr Mensjikov.
6 oktober 1713. Slaget vid Pälkäne. Den ryska armén under generalamiral Fjodor Apraksin och general Mikhail Golitsyn besegrar en svensk styrka under general Carl Gustaf Armfeldt.

 upp  ...tillbaka  

1714

19 februari 1714. Slaget vid Napue by i Storkyro (Finland). Den ryska armén under general Michail Golitzin besegrar den Svenska armén under general Carl Gustaf Armfeldt. De ryska styrkorna intar staden Vasa (Vaasa i Finland).
1 juni 1714. Kung Friedrich Wilhelm l av Brandenburg-Preussen tecknar avtal och överenskommelse med tsar Peter l. Genom avtalet får Ryssland Ingermanland, Karelen och Estland. Brandenburg-Preussen får kontrollen över Pomerania i nord-Tyskland, som tillhört Sverige.
27 juli 1714. Sjöslaget vid Gangut (Hangö udd i södra Finland) Den ryska flottan under generalamiral Fjodor Apraksin besegrar den svenska flottan ledd av vice-amiral Gustaf Wattrang och Scoutbynacht Nils Ehrenskiöld Den ryska flottan får tillgång till ålands skärgård.
29 juli 1714. Den svenska garnisonen vid fästningen i Nyslott (Savonlinna i Finland) kapitulerar till den ryska styrkan ledda av överste Ivan Shuholov.
11 september - 15 october 1714. Den ryska galärflottan ledd av generalmajor Ivan Golovin landsätter trupper vid västra ka viken. Staden Umeå plundras och nedbränns till grunden.
20 september 1714. Svenska kungen Carl Xll lämnar det Ottomanska Emperiet efter 5 år (1709-14).
11 november 1714. Kung Carl Xll anländer till Strahlsund (norra Tyskland), som tillhör Sverige, samt tar kommando över fästningen i staden.

 upp  ...tillbaka  

1715

9 april 1715. En rysk eskader om sju skepp under befäl av kapten Peter Bredal lämnar Reval (Tallinn i Estland) för att attackera svenska kapare. Den 25 april tar styrkan tre svenska kaparfartyg.
13 april 1715. Sjöslag utanför ön Fehmarn (Tyskland). En överlägsen dansk eskader under kapten Peter Tordenskjold besegrar en svensk styrka under konteramiral Karl Hans Wachtmeister.
29 maj 1715. En svensk styrka om 12 skepp beskjuter Revals fästning och ryska skepp i hamnen. Elden besvaras och fartygen tvingas att dra sig tillbaka.
19 juni 1715. Etthundra handelsfartyg, skyddade av en engelsk/holländsk flotta under befäl av den brittiske amiralen John Norris, anlöper Reval. Tsar Peter I tar emot amiral Norris och erbjuder honom befälet över den ryska flottan. I oktober 1715 återvänder emellertid Norris till England.
28 juli 1715. Sjöslag nära ön Rügen (Tyskland) mellan den danska flottan under amiral Peter Raben och den svenska flottan under amiral Claes Sparre. Slaget slutade taktiskt oavgjort, men blev en dansk strategisk seger.
3 augusti 1715. Sex ryska örlogsfartyg under befäl av kapten Peter Bredal utför en raid mot Gotland. Efter att ha bränt ner några gårdar återvänder styrkan till hemmahamnen i Reval.
12 december 1715. Den befästa staden Stralsund (Tyskland) kapitulerar för de belägrande preussisk/dansk/saxiska styrkorna under Fredrik Wilhelm I av Preussen och Frederik IV av Danmark. Karl XII lämnade staden dagen innan och anlände till Sverige den 13 december.

 upp  ...tillbaka  

1716

8 mars 1716. Karl XII anfaller Norge med en sammansatt styrka på 7,000 man, ockuperar huvudstaden Christiania (Oslo), och belägrar Akershus fästning. Den norska arméns brända jorden-taktik tvingar Karl XII att dra sin armé tillbaka från Christiania till sydöstra Norge.
7 april 1716. Wismar i Tyskland, den sista svenska fästningen i södra östersjön, kapitulerar till Danmarks/Holsteins armé.
8 april 1716. Fördraget i Danzig (Gdansk i Polen) mellan Ryssland och Mecklenburg-Schwerin. Detta fördrag garanterar Karl Leopold, Hertig av Mecklenburg-Schwerin, och hans efterkommande Rysslands militära stöd i gengäld mot att Ryssland erhåller rätt att anlägga baser and och hålla trupper i hertigdömet.
23 juni 1716. Slaget vid Fredriksten (Halden i Norway). Den dansk/norska fästningsgarnisonen under överstelöjtnant Hans Jakob Brun avvärjer ett våldsamt anfall av den svenska armén under konung Karl XII och överste Christer Reinhold von Slippenbach. Bristen på belägringskanoner tvingar den svenska armén att dra sig tillbaka.
8 juli 1716. Sjöslaget vid Dynekilen. En liten dansk/norsk flottavdelning under befäl av Peter Tordenskjöld stänger in och övervinner en liknande svensk styrka under Schoutbynacht Olof Strömstierna i fjorden Dynekilen (på svenska västkusten). Den svenska flottavdelningen hade eskorterat svenska lastfartyg med trupper och belägringsartilleri från Göteborg (Sverige) till Fredrikstad (Norge). Nästan hela den svenska transportflottan erövras eller förstörs, vilket tvingar konung Karl XII att avbryta sitt fälttåg i Norge 1716 och dra sig tillbaka från Norge i Dynekilen-fjorden (på svenska västkusten).

 upp  ...tillbaka  

1717

4 juni 16 juli 1717. Generalamiral Fedor Apraksins styrka ur den ryska flottan landsatte trupp på Gotland. Fästningsverken kartlades, bosättningar brändes och fångar fördes ombord innan Apraksin återvände till Reval.
4 augusti 1717. Ett fördrag om ömsesidigt bistånd undertecknades i Amsterdam av Ryssland, Preussen och Frankrike. Fördraget ingicks under förväntningen att Sverige kommer att besegras i stora nordiska kriget.

 upp  ...tillbaka  

1718

Maj - augusti 1718. Fredsförhandlingar påbörjas mellan Ryssland och Sverige i den åländska skärgården. Den svenska delegationen leds av Karl XII:s förste minister Georg Heinrich von Görtz och greve Carl Gyllenborg. Den ryska delegationen leds av Heinrich Johann Friedrich Ostermann och general Jacob Daniel Bruce.
Oktober 1718. Karl XII hade under tiden genom nyuppsättning eller utrustning av trupper organiserat en stor armé och inföll i Norge där försvaret var jämförelsevis svagt. Medan Karl XII gick in i Södra Norge och började sin belägring av Fredriksten inträngde Carl Gustaf Armfelt med en armé från Jämtland mot Trondheim.
30 november 1718. Den påbörjade svenska offensiven avbröts tvärt genom Karl XII:s död den 30 november 1718. Carl Gustaf Armfelt fick order om att återvända efter att kungen skjutits vid Fredriksten och inledde därmed det olyckliga tåget över fjällen då över 3 000 soldater (karoliner) omkom i kylan.
December 1718. Fredsförhandlingar mellan Ryssland och Sverige i den åländska skärgården avbröts tvärt genom Karl XII:s död.

 upp  ...tillbaka  

1719

24 maj 1719. Sjöslag utanför ön Ösel (Estland). Den ryska flottavdelning under befäl av kapten Naum Senyavin besegrar en svensk styrka under kommendör Anton Johan Wrangel. Det är den ryska flottans första seger över Sverige i öppna havet.
27 maj 1719. Ryssland och Sverige återuppta förhandlingar om den åländska skärgården. Den svenska delegationen leds av greve Johan Paulinus Lillienstedt. Den ryska delegationen leds av Heinrich Johann Friedrich Ostermann och general Jacob Daniel Bruce.
Juli och augusti, 1719. Den ryska galärflottan under generalamiral Fjodor Apraksin med en kärna av 132 galärer och med 26 000 man ombord utför raider längs den svenska östkusten. En rysk landstyrka leddes av den irländsk-ryske militären Peter von Lacy. Norrköping, Södertälje, Trosa, Nyköping, Öregrund, Östhammar, Norrtälje och 1361 byar bränns ned.
Oktober 1719. Den ryska delegationen lämnar rysk-svenska förhandlingar på grund av Sveriges vägran att avstå Livland med Riga till Ryssland.
9 november 1719. Första freden i Stockholm mellan Sverige och Hannover undertecknades i Stockholm. I freden fick Sverige avstå från Bremen och Verden i norra Tyskland. Sverige fick i ersättning 1.000.000 riksdaler.

 upp  ...tillbaka  

1720

29 januari 1720. Fredsfördraget i Stockholm. Fördraget som gör slut på kriget mellan Sverige och Preussen undertecknas i Stockholm. Sverige avträder Pommern söder om floden Peene och öster om floden Peeneström (Oder) inkluderande öarna Usedom och Wollin, samt städerna Stettin Szczecin i Poplen), Damm (Dabie i Polen) och Gollnow (Goleniów i Polen).
29 februari 1720. Drottning Ulrika Eleonora abdikerar till förmån för sin make, Fredrik av Hessen, som uppstiger på tronen den 24 mars. Som kung får han namnet Fredrik I.
24 april - 8 maj 1720. Den ryska galärflottan under generalamiral Fjodor Apraksin utför raider längs den svenska östkusten. Umeå och 41 byar bränns ned.
3 juli 1720. Fredsfördraget i Frederiksborg (Hilleröd i Danmark). Fördraget som gör slut på kriget mellan Sverige och Danmark-Norge undertecknas i Frederiksborgs slott. Sverige betalar 600 000 riksdaler i krigsskadestånd, bryter alliansen med Holstein och avstår sin tullfrihet i öresund. Därutöver får Danmark full kontroll över Schleswig. Inga territoriella avträdelser sker dock av egentliga Sverige till danskarna.
27 juli 1720. Slaget vid Ledsund (Åland). Den ryska galärflottan under general Michail Golitzin drabbar samman med svenska sjöstridskrafter under viceamiral Carl Georg Siöblad. Båda sidor hävdar seger.

 upp  ...tillbaka  

1721

31 mars 1721. Fredsförhandlingar påbörjas mellan Ryssland och Sverige i Nystad (Uusikaupunki i Finland). Den svenska delegationen leds av greve Johan Paulinus Lillienstedt och baron Otto Reinhold Strömfeldt. Den ryska delegationen leds av Heinrich Johann Friedrich Ostermann och general Jacob Daniel Bruce.
Maj och juni 1721. Ryska galärflottan, under befäl av generalamiral Fjodor Apraksin, genomför landoperationer på svenska östkusten mellan Gävle och Piteå. Tre städer och 506 byar bränns ned till grunden.
30 augusti 1721. Fredsfördraget i Nystad. Sverige avträder territoriet i Estland, Livland och Ingermanland, en stor del av Karelen och ett antal öar i östersjön till Ryssland. Ryssland återlämnar de erövrade områdena i Finland och betalar 2 miljoner silverdaler till Sverige som kompensation för de till Ryssland avträdda landområdena. Det Stora nordiska kriget var till ända.

 upp  ...tillbaka