Ivan Stepanovych Mazepa (Ivan Mazepa Koledynski, 1639-1709) - Kosackhövding (Hetman och statsöverhuvud) för Ukraina 1687-1709. Han härstammade från en förnäm ukrainsk familj från staden Bila Tserkva. Mazepa?s far Stefan var adelsman i besittning av byn Mazepintsy. Modern Marija härstammade från den förnäma familjen Makievsky. Mazepa utbildade sig först vid Kyiv-Mohyla akademin och efter detta vid Jesuit skola i Warsawa.
  Från 1659 tjänstgjorde han som page vid hovet hos polske kungen, John II Casimir. Han pratade polska, tyska, Italienska och behärskade latin perfekt. Mazepa?s samtida pekade på hans exceptionella förmåga att vinna deras gillande genom personlig charm, stora lärdom och vältalighet. Efter hemkomsten tjänstgjorde Mazepa under kosackövdingen Petro Doroshenko och 1674-1681 under kosackhövding Ivan Samoylovych. Han steg snabbt i kosack-graderna och 1682 befordrades han till General Yesaul. Dessutom var han ofta anförtrodd viktiga diplomatiska uppdrag. När Ryssland misslyckades att erövra Krim 1687 anklagades kosackhövdig Ivan Samoylovych för misslyckandet, blev fråntagen sin titel och sänd i exil till Sibirien. Ivan Mazepa valdes då till kosackhövding den 25:e juli 1687 efter påtryckning av prins Vasily Golytsin vilken var regenten Sophia:s favorit.
   Under sina 21 regentsår följde Mazepa traditionell policy med stärkande och stöd till kosackernas officersklass. Tack vare generösa gåvor från ryske Tsar Peter I blev Mazepa ägare till mer än 20,000 gods. Odiskutabelt var han en av de rikaste landägarna i Europa. Som nitisk beskyddare av ortodoxa åsikter gav han bidrag till byggandet av många kyrkor i ukrainsk barock stil. Under hans styre skapades nya förutsättningar för Kiev-Mohyla akademin så att antalet studenter ökade till 2000.
   Mazepa stödde Peter I i hans fälttåg mot Ottomanska Emperiet. Kosacker deltog i angreppet på det viktiga turkiska Azov-fortet som slutligen intogs 1696. En äldre kosack-hövding gav många värdefulla råd om polska angelägenheter till den unge ryske tsaren och förhållandena mellan Mazepa och Peter I var extremt vänliga och förtroeliga.
   Men i början på 1700-talet blev det spänt i relationerna mellan Tsar I och kosackhövdingen. Det stora Nordiska kriget bröt ut 1700. Två huvudfiender, ryske Tsar Peter I och den 18-årige svenske kungen Karl XII, krigade om besittningen av kusten till Östersjön. Efter att ha blivit besegrad ett flertal gånger i början på kriget beslutade Tsar Peter I att modernisera ryska armén, dess beväpning och ledning. Med den nya ryska policyn hotades den ukrainska autonomi (garanterad i Pereyaslav-traktatet 1654) allvarligt.
   Under kriget framförde ryske tsaren obesvarade krav på ukrainas kosacker. Istället för att försvara nationen mot attacker från polacker, turkar och tatarer tvingades de kriga mot svenskarna i centrala Polen och även längre bort. Alla dessa fälttåg visade sig omöjliga att genomföra tillsammans med reguljära europeiska armér. Kosackerna led stora förluster (upp till 70% av numerär styrka) och minskad stridsmoral, då cheferna var ryssar och tyskar vilka ofta inte värderade deras liv och ofta använde dem som kanonföda.
   Det utbredda missnöjet bland kosackerna med Tsaren's policy tvingade slutligen Mazepa att söka annan beskyddare. När Karl XII:s polska allians med Stanislaus Leszczynski började hota Ukraina med aggressioner, bad Mazepa Peter I om militärt stöd. Tsar:en som nu var redo att avvärja en kommande svensk invasion vägrade att gå med på begäran. Samtidigt bröt Peter I Pereyaslav-traktatet, kosackhövdingen Mazepa ansåg sig då också obunden av överenskommelsen. När Karl XII:s armé styrde mot Ukraina allierade sig Mazepa med svenskarna den 28 oktober 1708, i förhoppning om att undvika total förödelse av landet. Bara omkring 3,000 kosacker och kosack- officerare följde honom. Några dagar senare anföll rysk trupp, under befäl av Alexander Menshikov, och raserade kosack-huvudstaden Baturyn, dödade den försvarande garnison och all befolkning (ungefärligen 6000 innevånare) inklusive äldre och barn. Ryssarnas massaker och terror ändrade inställningen hos många av Mazepa's potentiella supporter. Samtidigt initierade Peter I kosackval, varvid Ivan Skoropadsky valdes till kosackhövding den 11:e november 1708.
   Det avgörande fältslaget i stora Nordiska kriget - slaget om Poltava skedde den 27:e juni 1709. Svenskarna led nederlag mot den överlägsna ryska armen. Segern säkrade ryssarnas tillgång till Östersjön och möjliggjorde utvecklingen till kraftfull europeisk stormakt. Karl XII and Mazepa lyckades fly och komma till Ottomanska storriket. Sultanen vägrade utvisa kosackhövdingen till Ryssland. Mazepa dog den 21:e september 1709 under exil i Ottoman-styrda staden Bender.