Peter I av ätten Romanov (1672-1725) var Rysslands tsar (1682-1725) och rysk kejsare (1721-1725).
    Peter var son till tsar Alexej Michajovitj Romanov (19.3.1629-29.1.1676) och dennes andra hustru, tsarevna Natalia Kirillovna Narysjkina. Som resultat av en lång och blodig maktkamp mellan Narysjkin- och Miloslavskij-fraktionerna hade Peter blivit ensam tsar först 1696.
    Ett av hans första självständiga företag var att inta fästningen Azov sommaren 1696 och att därefter grunda staden Taganrog. Peter påbörjade skapandet av Rysslands flotta. Efter att framgångsrikt ha genomfört fälttåget mot Azov började Peter studera europeisk skeppsbyggnadskonst. Som medlem av den stora ambassaden (där han reste nominellt inkognito som Peter Michajlov) besökte han Holland, Österrike, Sachsen, Polen. Han studerade krigskonst, skeppsbyggnad, mekanik och papperstillverkning. Den unge tsaren förstod att för att bli ett modernt europeiskt land behövde Ryssland tillgång till Östersjön. Efter att ha ingått allians med Danmark och Sachsen och slutit fred med det ottomanska riken förklarade han Sverige krig 1700. Därmed startade det 21-åriga stora nordiska kriget. Målet med kriget var att återta rysk jord vid Östersjön som Sverige erövrat på 1500-talet. Ryssarnas första nederlag vid Narva 1700 tvingade den ryske tsaren att inleda en genomgripande reform av krigsmakten och utbyte av dess beväpning. Soldaterna beväpnades med flintlåsmusköter med bajonetter, fältartilleri och marinartilleri beväpnades med nya kanoner av gängse typer och kaliber. Den reformering av systemet för beskattning som den ryske tsaren inledde spelade stor roll i omorganisationen av krigsmakten. Som diplomat tog Peter I kontroll över Rysslands hela utrikespolitiska verksamhet. Han skapade för första gången diplomatiska representanter och konsulat utomlands och avskaffade föråldrade former av diplomatisk etikett. Under det stora nordiska kriget skapades ett nytt system för statlig kontroll baserat på kollegier underordnade senaten. Den ryske tsaren introducerade ett nytt administrativt indelningssystem baserat på styrning. Betydande förändringar ägde rum i det religiösa systemet; för att skilja kyrkan från och göra den underordnad staten ersatte Peter I patriarkatet med den Heliga synoden baserad på kellegieprincipen och övervakad av Överåklagaren. Han skapade Vetenskapsakademin, grundade landets första tidning "Vedomosti" och lade grunden för bokutgivning. Tsaren uppmuntrade utvecklingen av metall-, mineralresurs- och textilindustrier som gjorde Ryssland till en jämställd partner på den europeiska marknaden. Under det stora nordiska kriget utvecklades Peter I till en erfaren militär ledare. Han förespråkade idén om total mobilisering av alla krigsvapen för att uppnå avgörande överlägsenhet över fienden och flexibel användning av dem efter vad situationen krävde. Rysslands seger i slaget vid Poltava ledde till slut till den gynnsamma freden vid
Nystad 1721. I detta fredsavtal fick Ryssland tidigare svenska besittningar vid Östersjön och förvandlades snart från en halvfeodal stat till ett mäktigt europeiskt imperium. Tack vare den ryske tsarens ansträngningar grundades 1703 en ny huvudstad för landet - Sankt Petersburg. Denna stad byggdes av de bästa europeiska arkitekterna. Gentemot Ukraina förde Peter I en strikt centraliseringspolitik, som fick till följd krossandet av kosackväldet i Ukraina (Zaporozjska Sitj) och senare till att Ukraina döptes om till Lilla Ryssland (Malorossia). År1721 utropade senaten honom till "Hela Rysslands kejsare". 1724 kröntes hans andra hustru till kejsarinna Katarina I (1725-1727). Peter I dog den 28 januari 1725 efter att ha regerat i fyrtiotvå år. Han begravdes i Peter-Paul-katedralen i Sankt Petersburg.