Anikita Ivanovitj Repnin (1668-1726) var en prominent Rysk general under det Stora Nordiska Kriget och ledde intagningen av
Riga år 1710 och var general-guvernör i Livland från år 1719 till sin död. Han härstammade från den stora familjen Repinin,
Anikita var en av Peter den Stores medhjälpare under sin uppväxt tid. år 1683 blev han Tsarens tjänare (”stolnik”). Under 1680-talet organiserade
Peter den Store ett s.k. ”potestny regemente”, bestående av endast pojk-soldater. Detta utvecklades senare, som en prototyp för den Ryska Arméns
Livgarde. år 1685 blev Anikita Repnin löjtnant för detta regemente och två år senare blev han befordrad till överste. Under tiden för
det s.k. Sophia oroligheterna 1689, vaktade han noggrant Peter i det Heliga Trinity klostret.
Dessutom deltog han i två av den Ryska Arméns atacker åren
1695 och 1696, ledda av Peter I och var avsedda att erövra den Turkiska fästningen vid Azov. Fästningen utgjorde ett hinder för den Ryska flottan
att nå Svarta Havet. år 1696 utnämndes han till fregatt- kommendör. Från år 1696 utnämndes Anikita Repnin till general major
för att utbilda nya rekryter inom infanteriet och för att omorganisera der Ryska försvaret mot Europas gränser. Han deltog aktivt i förberedelserna
till det Stora Nordiska Kriget och kämpade mot kung Carl Xll vid slaget i Holowzyn. Efter slaget degraderades han till manskapet, men blev benådad efter
slaget vid Lessnaya och återfick sin general majors grad och alla de förlorade utmärkelsetecknen.
Vid slaget i Poltava(den 27 juni 1709) deltog han
aktivt genom att leda centern, så att PeterI segrade över kung Carl XII.
Efter slaget erhöll Anikita Repnin det förnäma Andreas-korset, som
var det första och det högsta militära utmärkelsetecknet i Ryssland för kavalleriet.
Från Ukraina sändes Anikita Repnin. till de
Baltiska länderna och blev sedan styresman och general-guvernör för Livland, efter Rigas intagning år 1710. Under åren 1712-18 deltog
han i de militära aktionerna i Pomerania, Kurland och Polen. år 1724 ersatte han Alexander Menshikov på posten som ordförande i Militär
Kollegiet, som i dag motsvaras av försvarsministerns tjänst. Inom kort återvände han till Riga, ty han var inte intresserad att delta i de interna
intrigerna inom palatset. Han dog i Riga den 3 juli 1726 i en ålder av 57 år.
|