Omkring 6 000 svenska soldater dödades i Poltavaslaget - det blodigaste fältslaget under de svensk-ryska krigen. Deras kvarlevor begravdes omgående i många sumpiga klyftor nära platserna de stupade på. Några tillfångatagna svenska armépräster tilläts att förrätta begravningsgudstjänst på platsen för landsmännens sista vila. År 1909 beslöt den ryska regeringen att resa ett monument över de stupade svenska krigarna, som ett tecken på erkännande för deras tapperhet och mod.
  Det avtäcktes den 27:e juni 1909 på platsen för den svenska arméns högra flank och gavs formen av en stympad granitpyramid krönt med ett kors. En bronsskylt har följande inskription: "Till evig åminnelse af de tappre svenske krigarne, som fallit i slaget vid Poltava den 27:e juni 1709". (Den 28:e juni enligt svensk tideräkning). Monumentet är ingärdat av gjutna järnpelare sammanbundna med en kätting. En bild tagen strax efter invigningen publicerades i den ryska tidningen "Ogonek".